En mindre detaljerad variant kommer att delas ut till gästerna på plats.
Gud är kärlek. När Han skulle beskriva förhållandet mellan sig själv och sin församling och deras vandring tillsammans genom hela historien fram till föreningen i Messias rike, valde Han bilden av det vackraste Han visste – ett äktenskap.
I dessa bröllopsvälsignelser, fyllda av symbolik, vävs allt samman. Äktenskapet lyfts till en himmelsk nivå och vi erbjuds en försmak av den kommande glädjen och en trygghet mitt i en ofullkomlig värld.
Fetstild text uttalas av hela församlingen.
“Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud.” (1 Kor 15:51-52)
När shofarhornen ljuder påminns vi om hur Messias kommer att samla sitt folk med basunstötar vid sin ankomst.
“Härefter skall ni inte se mig, förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.” (Matt 23:39)
Den himmelska brudgummen, som välsignar brudparet, lovprisas och välkomnas.
Utropas av vigselförrättaren när brudgummen kommer fram till chuppan. En chuppa är en baldakin under vilken vigseln sker. Chuppan symboliserar det blivande hemmet.
Välsignad är Han som kommer! Han som är mäktig över allt, Han som är välsignad över allt, Han som är större än allt, Han som är upphöjd över allt – må Han välsigna brudgummen och bruden.
Av Felix Mendelssohn
“HERREN vill skapa något nytt på jorden: En kvinna ska gå runt en man.” (Jer 31:22)
Versen visar på Israels och Sions återvändande till HERREN och hur Han som saknar brudens kärlek, välsignar brudparets kärlek. I äktenskapet kommer även mannens och hustruns liv, enligt versen, att kretsa kring varandra.
När bruden kommer fram till chuppan tar brudgummen två steg framåt för att möta henne. Hon går sedan runt brudgummen tre varv medan vigselförrättaren ropar ut välsignelsen.
Välsignad är hon som kommer! Han som förstår rosens röst bland törnen, brudens kärlek som är de älskandes glädje – må Han välsigna brudgummen och bruden.
Jeshua sade: ”Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt.” (Joh 15:5)
Vigselförrättaren häller upp två glas druvjuice, ett för brudgummen och ett för bruden. När välsignelsen uttalats dricker de åtskilt, var för sig, liksom Messias och församlingen fortfarande är åtskilda.
Välsignad vare du, HERRE, vår Gud, världens Konung, som ger vinträdet dess frukt.
Amen.
”Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk skall jämra sig, när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet. Med starkt basunljud skall Han sända ut sina änglar, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den andra.” (Matt 24:30, 31)
Bruden avskiljs åt brudgummen, såsom Israel till Gud, och församlingen till Messias.
Vigselförrättaren fortsätter med välsignelsen:
Välsignad är Han som kommer i HERRENS namn för att frälsa sina trolovade från jordens fyra ändar. Han som kommer ridande på molnen för att lyfta upp* alla dem som väntar på Honom och som har gett oss brud och brudgum som ett tecken på detta. Välsignad är du, HERRE, som helgar brudparet och hela ditt folk Israel genom avskiljelse.
Amen.
*Det hebreiska ordet för att ”vara gift” betyder bokstavligen att ”vara upplyft”.
”Sätt mig som ett sigill på ditt hjärta, som ett sigill på din arm. Ty kärleken är stark som döden, dess åtrå obetvinglig som dödsriket. Dess glöd är som eldsglöd, en Herrens låga.” (Höga Visan 8:6)
Ringen är äktenskapets synliga sigill. Dess runda form saknar slut likt äktenskapets löften och välsignelser. Den symboliserar också parets roll som en länk i kedjan av generationer från Adam till tidens slut. På hebreiska är orden för “ring” och “fest” relaterade, vilket uttrycks i den kommande dansen.
Innan brudgummen sätter ringen på brudens finger säger han:
Se, med denna ring är du avskild till mig, likt Israel till Guds Ord.
Brudparet avlägger löften inför Gud och församlingen. De är även juridiskt bindande enligt landets lagar.
”Där den ensamme blir övervunnen, kan två stå emot. Och en tredubbelt tvinnad tråd brister inte så lätt.” (Pred 4:12)
Text: Carl David af Wirsén
Musik: Waldemar Åhlén
En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt de fagra örtesängar.
Och solens ljus och lundens sus
och vågens sorl bland viden förkunna sommartiden.
Sin lycka och sin sommarro de yra fåglar prisa.
Ur skogens snår, ur stilla bo framklingar deras visa.
En hymn går opp av fröjd och hopp
från deras glada kväden, från blommorna och träden.
Men du, o Gud som gör vår Jord så skön i sommarns stunder:
Giv att jag aktar främst ditt ord och dina nådesunder.
Allt kött är hö och blomstren dö
och tiden allt fördriver, blott Herrens ord förbliver.
Allt kött är hö, allt flyktar här och snart förvissna gräsen.
Hos dig allena, Herre, är ett oförgängligt väsen.
Min ande giv det nya liv,
som aldrig skall förblomma, fast äng och fält stå tomma.
Då må förblekna sommarns glans och vissna allt fåfängligt;
min vän är min och jag är hans, vårt band är oförgängligt.
I paradis han huld och vis,
mig sist skall omplantera, där inget vissnar mera.
Välsignelserna visar på glädjen i skapelsen och hur den bygger på enhet mellan Gud och människan från generation till generation. De avslutas med att brudparet dricker ur en gemensam bägare, liksom Messias och församlingen blir förenade vid denna tidsålders slut.
Text: Traditionell
Översättning: Martin Åhlin
Vigselförrättaren fyller på glasen med druvjuice och säger:
א
Välsignad vare du, HERRE, vår Gud, världens Konung, som ger vinträdet dess frukt.
Amen.
De resterande sex välsignelserna uttalas av representanter från gästerna.
ב
Välsignad vare du, HERRE, vår Gud, världens Konung, som har skapat allt för din härlighets skull.
Amen.
ג
Välsignad vare du, HERRE, vår Gud, världens Konung, som har format människan.
Amen.
ד
Välsignad vare du, HERRE, vår Gud, världens Konung, som har format människan till din avbild, till en återspeglande bild av dig och som lät göra en evig boning* till Adam ur hans eget kött. Välsignad vare du, HERRE, som har format människan.
Amen.
ה
Låt den ofruktbara jubla och fröjda sig när hennes barn samlas till henne i glädje. Välsignad vare du, HERRE, som gläder Sion genom hennes barn.
Amen.
ו
Ge glädje till de älskande två, så som du gladde din skapelse i Edens lustgård vid tidens början. Välsignad vare du, HERRE, som ger glädje till brudgum och brud.
Amen.
ז
Välsignad vare du, HERRE, vår Gud, världens Konung, som skapade fröjd och glädje, brudgum och brud, jubel och glädjerop, vällust och behag, kärlek och brödraskap, frid och endräkt. HERRE, vår Gud, låt det snart höras igen på gatorna i Juda städer och i Jerusalem, ljudet av glädje och fest, rösten från brudgum och brud, glädjerop från brudgummars chuppor och jubel från fester fyllda av sång**. Välsignad vare du, HERRE, som ger glädje till brudgum och brud.
Amen.
* Hustrun kallas även för ”hus” i 3 Mos 16:6 där hon representerar hela familjen. Kvinnan, Eva, blev därför en evig boning för mannen, Adam, i 1 Mos 2:22.
** Messias återkomst är förebilden till bröllopet och äktenskapet. Även då ska bruden föras fram (Jes 62:5), vin drickas (Matt 26:29) och huset byggas (Sak 6:12).
Vigselförrättaren häller något av druvjuicen från brudgummens till brudens glas och tillbaka igen. Bruden och brudgummen dricker av druvjuicen. De andra närvarande gästerna kan efter vigseln också dricka av brudparets glas som en bekräftelse av detta äktenskap och det stora bud som brudparet just uppfyllt.
Text: Py Bäckman
Musik: Mats Wester
Sven Almkvist (vigselförrättare)
Ludvig Åhlin (solosång)
Åsa Eriksson (piano, körsång)
Leif Forss (körsång, trumpet, shofar)
Rakel Waltman Forss (shofar)
Erika Åhlin (körsång)
Johannes Eriksson (körsång)
Sju välsignelser:
Sven Almkvist,
Isaac Ileso,
Maria Nordin Göransson,
Bo Davén,
Sirkku Saba,
Adrian Åhlin ,
Rakel Waltman Forss